Revisorn blir skadeståndsskyldig mot aktieägarna och annan huvudsakligen när han brister i att upprätthålla god revisionssed och då oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. Aktieägarna kan inte anses vara en ändamålsenlig avgränsning av revisorns skadeståndsberättigade krets. Utifrån behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar måste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar sträcker sig längre än till aktieägarna men ju längre avståndet är mellan intressenten och företaget och revisorn desto svårare blir det att visa på revisorns uppsåt eller oaktsamhet..

Vår undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna är delägare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med både AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de äger och deläger. Teorin som vi utgår från för att undersöka vårt syfte är agentteorin, dessutom använder vi teori för att beskriva på vilket sätt redovisningen används för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vår studie är att fastighetsbolagens redovisning spelar en begränsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istället möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning får därmed en mer begränsad roll i att minska principal-agent konflikten..

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av Redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att Redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Det kan finnas flera orsaker till krisen som den globala finansmarknaden upplever idag. Orsaker som nämnts är bristfällig riskhantering och alltför komplexa finansiella instrument. Vissa anser att redovisningen spelar en betydande roll i finanskrisen. De menar att det saknas transparens i redovisningen, vilket bland annat gör att det inte går att utläsa vilken risk ett företag är exponerat för. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan redovisning och den aktuella finanskrisen.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvändigtvis är den bästa metoden för att öka den sociala redovisningens användarvänlighet. Viktigt är att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vår undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslå vad redovisningen skall innehålla. För att öka den sociala redovisningens användarvänlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, på så sätt att de utvecklas till mer djupgående samarbeten mellan parter inom området. Ytterligare förbättringar kan åstadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

Syfte: Enligt Mellemvik måste redovisningen ses i sitt sammanhang och den beror av sin kontext, redovisningen får olika funktioner beroende på situationen. Detta ger att redovisningens funktioner uppkommer allteftersom arbetet i ett bolag fortskrider och då olika bolag arbetar på olika sätt och i olika situationer används även redovisningen på olika sätt. (Mellemvik et al. 1988) Syftet med denna uppsats är att identifiera redovisningens funktioner i användningen av riskbolagens redovisning i deras kommunikation med riskkapitalbolag. Metod: Uppsatsen har ett deskriptivt förhållningssätt, empirin utgörs av en fallstudie där tillvägagångssättet varit kvalitativt vid insamling och analys av data.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida redovisningens kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats.

Det rådande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett ständigt aktuellt juridiskt spörsmål. Vad beträffar immateriella tillgångar kan komplexiteten anses förstärkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterättsligt jämställa immateriella tillgångar med inventarier. Syftet med denna uppsats är att utreda redovisningens betydelse för den skatterättsliga värderingen och periodiseringen av immateriella tillgångar. Denna målsättning har gjort det nödvändigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterättsliga reglerna, dels analysera vilka skatterättsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas är huruvida ett inkonsekvent synsätt på det kopplade området kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterättslig kostnadsföring av immateriella tillgångar, vilka dessutom kan värderas i syfte att optimera värdeminskningsavdragen..

Vårt syfte med denna uppsats är att visa vilka värderingsmetoder fastighetsbranschen använder idag för att fastställa marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter och visa hur väl dessa stämmer överens med värderingsmetoderna i RR 24/IAS 40. Vidare har vi analyserat hur dessa värderingsmetoder förhåller sig till redovisningens krav på tillförlitlighet och relevans. Metodmässigt bygger vårt arbete på framförallt studier av värderingsteorier inom redovisning, normer angående värderingsregler för förvaltningsfastigheter samt teorier om redovisningens kvalitativa egenskaper. Dessutom har vi tagit del av tre noterade fastighetsbolags årsredovisningar och intervjuat två experter på området. Vår slutsats är att de värderingsmetoder som fastighetsbranschen använder idag stämmer väl överens med de metoder som finns angivna i RR 24/IAS 40.

Redovisningens utgångspunkt är användarnas informationsbehov samt att det finns ett kvalitetskrav på redovisningens egenskaper. Företagens värdering av tillgångar bör vara objektiv, kunna styrkas och vara förenlig med principerna för en rättvisande bild. Varulagret är en av de viktigaste posterna i företagens balansräkningar och för tillverkande företag består oftast varulagret till stor del av råvarulagret. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse lagar, rekommendationer och principer har vid värderingen av råvarulagret i ett tillverkande företag. Vi vill även identifiera och förklara troliga bedömningsproblem som kan uppkomma för att ge en rättvisande bild, vid värdering av råvarulager.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Bakgrund: Företagsrekonstruktioner är sällan använda trots att de ger en samhällsekonomisk vinst genom att bidra med fler arbetstillfällen och genom att rädda affärsverksamheter. Tidigare studier har kritiserat lagen som reglerar företagsrekonstruktioner och även rekonstruktionsprocessen i sig. Studien undersöker inte varför en rekonstruktion inte fungerar utan fokuserar på ett företag som faktiskt har överlevt en rekonstruktion. Hur ser rekonstruktionsprocessen ut, vilka faktorer påverkar, hur används redovisningens information och ifall nyckeltalen kan indikera på en framtida betalningsoförmåga, är problemfrågor som studien kommer att behandla.Syfte: Huvudsyftet med studien är att identifiera och belysa de informationskällor som tillämpas under rekonstruktionsprocessen. Ett delsyfte är att identifiera varje enskild faktor; juridisk information, redovisningens information och företagsledningens roll.Metod: Syftet har besvarats genom en fallstudie av ett specifikt företag och en triangulär insamlingsmetod har använts.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Sedan den 1 januari 2005 ska alla noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har påverkats av detta är byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska använda sig av metoden successiv vinstavräkning. När denna metod används beräknas intäkterna utifrån entreprenadens färdigställandegrad. Vid fastställandet av färdigställandegraden rekommenderas och används en beräkning utifrån produktionskostnader. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns andra beräkningsmetoder som ger ett mer rättvisande resultat utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper och grundläggande principer.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.